Då har jag varit i Grävlingaryd och lekt med alla barn. Det har varit roligt, stökigt och busigt. Jag var inte minst av alla barn längre. Morbror Bengt och Daniela hade med sin lilla minsting, som de bestämde namnet på när vi var där. Det blev namnet Theodor. Jag fick träffa en hund på nära håll. Den var lite farlig men spännande, jag kunde inte släppa blicken från Ami när hon var i närheten. Sista dagarna så vågade jag känna lite försiktigt på Ami.
När mamma och alla barnen hade åkt hem så stannade jag, pappa och farmor några dagar till. Vädret blev bättre så vi kunde vara ute och krypa i gräset och gunga i trädgungan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar