fredag 10 september 2010

En sjöman älskar havets våg

Nu vet jag hur en arg och beskyddande svan låter:
-CHEEEEEEEEEE....
Fast jag blev mer intresserad än rädd, för nu låter JAG som en svan hela tiden:
-Scheeee, -Scheeee, -Scheeee och skrattar glatt efteråt.

Vi har varit på en liten Ö i en vecka som hette Knutsholmen. Den var inte större än att jag gick runt ön på 10 minuter, eller rättare sagt, pappa gick runt ön med mig sittandes i bärselen på 10 minuter. Jag hade fortfarande krupit runt där som en guldfisk i en skål, glad och desorienterad om jag skulle gå runt ön själv.

Vi tog en båt ut till ön där stugan låg så fint med vita knutar och röda väggar med en egen brygga. Det var väldigt mysigt där och stugan kändes stor. Men efter första dagen insåg jag att stugan inte var så stor, som jag först trodde. Jag försökte flera gånger röra på kaminen i köket och passade på när mamma var i rummet längst bort. Men efter bara några sekunder så lyfte hon upp mig och sa:
-Aja baja, inte röra kaminen. Den är varm och du kan bränna dig.

Att sova i det fria, långt från avgaser och bussar är helt underbart. Så friskt och skönt och precis utanför stugdörren så mycket att pilla på. Jag kan varna alla nynikna att det är obra att försöka äta en hel näve med tallbarr, det sticker i läpparna och det sticker på tungan.

Solen i ansiktet på bryggan när man äter frukost var inte så jätteskönt, min keps låg hemma i lägenheten och min mössa skuggade inte ögonen, men frukosten och bryggan var mysig. Vill ändå äta frukost flera gånger till på en brygga. Sen har jag nu i följd gjort, bastat, ätit blåbär, seglat, gungat, åkt båt, läst böcker, lagat mat, pillat på kaminen, fått blåmärke i pannan och på näsan, matat arga svanar,pratar som en arg svan, matat strutar, härmat strutar, pillat på träd, ätit gräs, löv, kottar, skor, grenar, mossa, grus, jord och pekat på alla grejor som finns i mina böcker, ramlat ner från sängen - dubbelvikt, suttit i min vagn som utsatts för terrängkörning-på-och-över-träd-stubbar-blåbärsris och upp-och nedför trappan till stugan. Tur det är stötdämpare på vagnen.

Sen fick jag äntligen berätta min och mammas hemlighet för pappa. Jag har haft så svårt att hålla mig, men pappa har nog inte förstått vad jag sagt ändå. Detta var pappas 30 års present och vad är en present utan kompisar. Så alla mina faddrar, farmor, Nusses flickvän Sara och min kompis Theo kom till oss eller till Pappa för lunch.

Skönt att äta till havs

Skedarna är lite större i stugan än vad jag är vad vid

Min favvo pappa lånar ut hans keps till mig

Familjen vi

Morgonmys på bryggan

Uppe före tuppen

Botanik utbildning, steg 5

En karbinhake är alltid bra till hands

Munspel vid bryggan

Deckat vid solnedgången

Upplyst välling

Kvällsaga vid utsikten

Äter blommor

Stugan, det är hela stugan.

Farmor läser morgonbok

Nusse, Theo, Jag och Pappa

Lunch besök

onsdag 8 september 2010

Hälsat på Farfar


Jag far och flänger hit och dit. Denna helg var det till Farfar, Delsbo. En kombinerad hälsa-på-resa och att pappa skulle skjuta SM i fältskytte.
Jag vaknade upp tidigt på morgonen hemma hos Farfar och började genast leka. Jag kände igen honom och Fredrik och Maja. Dock var jag lite skeptiskt mot Pysen, den lilla håriga hunden.
Jag var ute och lekte på baksidan, där finns det stora ytor att krypa på, mycket gräs och spännande saker. De hade en studsmatta, gungor, massor av blommor, stora äpplen på marken överallt och fåglar som flög lite hit och dit.

Sen åkte jag till pappa på söndagen och tittade på när han tävlade. Vi hade tur, för vi hittade pappa i skogen när han hade 3 mål kvar att skjuta, så det var liksom finalen. Jättespännande.
Han såg ut att sköta sig bra och jag fick följa med han upp på prispallen och ta emot en silver medalj.

Här sitter jag hos Fredik


Maja bär runt mig och visar deras trädgård


Sitter och funderar på livet


Undrar om man kan äta detta


Jag och mamma gungar


Pappa viskar en hemlis till mig


Här följer jag pappa under hans sista mål


Jag och pappa


Här står jag på prispallen för första gången


Hmm, han bredvid fick en medalj i guld, pappa bara i silver..

Blåbärsplockning i Hestra

Då har jag varit och hälsat på i Hestra igen, men denna gång för att plocka blåbär. Sen givetvis för att busa med gammelmorfar och gammelmormor så mycket jag kan och så mycket som de klarar av.
Jag hade mycket trevligt och roligt i deras vardagsrum. Det stod en stor klocka där som klongade till ibland och det var spännande. Jag var dock lite för kort i växten för att fingra på den stora pendeln som gungade så fint, och i guld var den.


En konstig och svår lek, att lägga händerna på varandra och dra undan..


När man ska ta kort så ska man ligga still. Kanske blir en fotbollsmålis.


Här leker vi i soffan


Jag och gammelmorfar tävlar, jag ligger hela tiden steget före.


Två snyggingar som har plaskat i badet.


Jag plockade inte så väldans mycket blåbär och det är mammas fel. Jag ser ju nu i efterhand att hon höll mig så långt från marken, att jag knappt nådde blåbären.


Här är den stora, fina klockan jag pratade om innan. se så mycket guld som blänker där.